Senaste inlägg

Elsa GrĂŒnewald – med kritan i hand

Elsa GrĂŒnewald - Bild frĂ„n MentalvĂ„rdsmuseet i SĂ€ter

PĂ„ MentalvĂ„rdsmuseum i SĂ€ter visas utstĂ€llningen Elsa GrĂŒnewald – med kritan i hand. 12/5–2/9 2012.

UtstĂ€llningen visar ett urval av de tusentals teckningar som Elsa GrĂŒnewald ritade under sina mĂ„nga Ă„r som patient pĂ„ LĂ„ngbro sjukhus.

Elsa GrĂŒnewald (1907-1988). Elsa var nĂ€st yngst i barnaskaran i en barnrik familj pĂ„ Södermalm i Stockholm. Med endast folkskoleutbildning hade hon fĂ„ livsalternativ; att gifta sig och/eller finna ett eget arbete. Hon hade plats som modistelev och springflicka under en tid, men Elsa nĂ€rde konstnĂ€rliga drömmar. Som förebild i familjen fanns Ă€ldre brodern Isaac GrĂŒnewald, vilken med stor talang och stark drivkraft kom att bli en av landets mest berömda konstnĂ€rer.

För Elsas del blev det dock varken Àktenskap, arbete eller konst som prÀglade livet, det blev istÀllet psykisk ohÀlsa, anstaltsvÄrd och 1900-talets psykiatriska behandlingsmetoder. Hon insjuknade och togs in för psykiatrisk vÄrd första gÄngen 1930 och dÀrefter följde ett decennium av perioder dÄ hon omvÀxlande var intagen pÄ sinnessjukhus och bodde hemma hos hos familjen. FrÄn 1940-talet och fram till sin död var hon intagen pÄ LÄngbro sjukhus utanför Stockholm. FrÄn 1950-talet var hon mindre orolig och hennes tillvaro blev successivt bÀttre. Hon gick pÄ promenad i parken med sina besökare, hon var flitigt i arbetssalen med sömnad och vÀvning och hon deltog i keramik- och teckningskurser. Hela hennes rum pÄ LÄngbro var fyllt av teckningar, och de fanns uppsatta i avdelningskorridoren.

UtstÀllningen Àr ett arrangemang i samband med SÀters sjukhus 100-Ärs jubileum och produceras av MentalvÄrdsmuseet i samarbete med Dagon AB, LÀnskonst Dalarna, Landstinget Dalarna, Janny-Lisa Clasons Stiftelse och SÀters kommun.

Info frÄn MentalvÄrdsmuseet i SÀter

Flygfotografi

Byggnaderna

FrĂ„n taket pĂ„ ÖverlĂ€karbostaden, nuvarande LĂ„ngbro vĂ€rdshus. ca 1910

Ur överinspektörens berÀttelse 1911

”Som bekant Ă€ro de egentliga sjukhusbyggnaderna endast tvĂ„ till antalet, en för hvardera könet. Gifvetvis Ă€r det förenadt med vissa olĂ€genheter att i en enda byggnad vĂ„rda alla kategorier af sinnessjuka, Ă€fven nĂ€r byggnaden, sĂ„som hĂ€r Ă€r fallet, har en betydande utstrĂ€ckning, sĂ„ att ett mycket stort antal afdelningar dĂ€ri inrymmes. En följd af detta byggnadssĂ€tt har ocksĂ„ blifvit den, att promenadgĂ„rdarna – hvilkas antal Ă€ro 5 för hvardera könssidan, dĂ€raf 3 med lĂ€gre och 2 med högre spjĂ€lstaket, men inga med tĂ€tt plank – mĂ„st förlĂ€ggas pĂ„ nĂ„got afstĂ„nd frĂ„n sjukbyggnaderna, sĂ„ att patienterna icke kunna komma direkt frĂ„n sin afdelning till promenadgĂ„rden sĂ„som fallet Ă€r vid det för statens anstalter numera anvĂ€nda paviljongsystemet. Emellertid göra de olika sjuklokalerna ett mycket tilltalande intryck, Ă€ro synnerligen ljusa, dĂ„ fönstren Ă€ro mer Ă€n vanligt breda, Ă€ro prydligt möblerade och hafva golfven öfverallt belagda med linoleum (pĂ„ cement).

UppvĂ€rmningen sker i flertalet lokaler medelst varmluft, i nĂ„gra dock medelst lĂ„gtrycksĂ„nga, belysningen Ă€r elektrisk och klosettsystemet V.C. Sjukbyggnaderna, som Ă€ro sins emellan alldeles symmetriska, hafva 3 vĂ„ningar förutom kĂ€llar- och vindsvĂ„ning. I nedre vĂ„ningen upptages midtelpartiet af laboratorie- m.fl. dylika lokaler samt af bostĂ€der för lĂ€kare och andra till sjukvĂ„rden hörande funktionĂ€rer, i vĂ„ningen en trappa upp Ă„ter af en 1:sta klass afdelning med 10 Ă  16 platser, i det hĂ€r finnes en vaksal med 4 sĂ€ngar och 6 rum, afsedda för vare sig en eller tvĂ„ patienter hvardera. Å ömse sidor om midtelpartiet finnes i en hvar af dessa tvĂ„ vĂ„ningar tvenne afdelningar med i nedre vĂ„ningen 30 respektive 27 platser och i vĂ„ningen en trappa upp 23 respektive 27 platser.

I alla dessa afdelningar anvĂ€ndes en bred och ljus korridor till dagrum. Mellan tvĂ„ nĂ€rliggande sjukafdelningar finnes hĂ€r öfverallt ett stort, till manshöjd kakelbeklĂ€dt badrum med 3 Ă  4 badkar, afsedt för sĂ„vĂ€l lĂ„ngbad som renlighetsbad. Den tredje vĂ„ningen, hvilken Ă€r mindre lĂ„ngstrĂ€ckt Ă€n de andra tvĂ„, dĂ„ den ej nĂ„r ut till dessas flyglar, innehĂ„ller 3 afdelningar med ett platsantal af respektive 33, 24 och 33. I kĂ€llarvĂ„ningen finnes bl.a. en del verkstĂ€der, och vindsvĂ„ningen inrymmer arbetssalar samt bostadsrum för den lĂ€gre betjĂ€ningen, Ă€fvensom sĂ€rskildt matrum för denna, som Ă€ter hĂ€r i 2 lag. Hvad öfversköterskorna betrĂ€ffar, bo de alla Ă„ sina respektive afdelningar. Anstalten Ă€r organiserad pĂ„ sĂ„ sĂ€tt, att hvarje könssida Ă€r delad i 2 med afseende pĂ„ lĂ€karvĂ„rden skilda afdelningar, en upptagningsafdelning för nyinsjuknade och akuta fall och en asylafdelning för kroniska fall.”

Sköterska i sin bostad ca 1910

Sköterskor i sjukhusparken ca 1930

Sköterskor i sjukhusparken ca 1930

Kaffepaus

Kaffepaus med Stora Kvinns i bakgrunden. ca 1920

Kulvert

Bild: Kulverten mellan ekonomibyggnaden och den norra delen av sjukhusomrÄdet. NÀr sjukhuset var i drift sÄ anvÀndes kulvertarna, förutom till transporter, Àven av rÀddningspersonal för konditionstrÀning under vinterhalvÄret.

Kulvertsystemet Àr till vissa delar rivet. Men stora delar finns intakt och hyser fjÀrrvÀrmeledningar och övrig infrastruktur.

Ljuset

Personal med utrustning för att byta glödlampor i utomhusbelysningen.



Copyright © LĂ„ngbro sjukhusmuseum. Alla rättigheter reserverade.

RSS Feed. Detta är en Wordpressblogg. Temat är Modern Clix, skapad av Rodrigo Galindez.