I oktober 1970 utbröt en brand på vinden på paviljong 3 – hus 30 – inom Långbro sjukhus. Över 200 patienter fick evakueras – men ingen rapporterades allvarligt skadad av branden. Efter några timmars brandbekämpning så kunde branden släckas men skadorna var omfattande. Branden antogs vara anlagd. Sjukhuset hade vid denna tidpunkt inget sprinklersystem. Något som dagens sjukhus oftast är utrustat med.
Långbro sjukhus kvinnopaviljong / Stora Kvinns / invigd 1910 visas här från två olika epoker. Den övre bilden är från ca 1930. Då en av stockholmsområdets största kliniker för kvinnliga patienter. Översta våningen på paviljongen bestod av personalbostäder för den kvinnliga personalen. Den undre bilden är en länk till Google Maps och fotograferad 2011. Nu är fastigheten en bostadsrättsföreningen med 73 lägenheter. Från ettor till 6 ROK i etage. Bostäderna stod klara i början på 2000-talet.
Ekonomibyggnaden byggdes 1909 och var en del av originalsjukhuset. Den byggdes om 1926. Här låg centralkök och matsalar för de olika personalkategorierna. Under fastigheten fanns källare som rymde skafferier och förråd för råvaror till alla måltiderna. Här fanns även ett stort tvätteri som hanterade nästan 400 kg tvätt per dag. Från byggnaden gick järnvägsräls som användes för att köra mat och tvätt till och från de stora paviljongerna. Byggnaden stod tom under nästan 10 år och eldhärjades i början på 2000-talet – men klarade sig undan rivning. Idag ägs fastigheten av Brf. Svängbron.
Journalfilmsklipp från Långbro sjukhusområde – ca 1930
Ett unikt filmklipp från Långbro sjukhusområde. En journalfilm är en typ av dokumentärfilm som förr visades på biografer, oftast före en långfilm. Journalfilmen innehöll sammandrag av aktuella händelser samt samhällsinformation eller propaganda.
Den första organiserade produktionen av regelbundet utkommande journalfilm tog sin början 1908 i Frankrike.
Passa på och se Stina Gardells film ”För husfridens skull” på SVT play. En unik dokumentär om Långbro sjukhus från 1996.
Efter att den sista patienten flyttat ut och före ombyggnation och förvandling av hela området.
Sjukhusområdet var från början inte inhägnat. Avståndet till bebyggelse gjorde att sjukhuset var mer eller mindre rymningssäkert. Senare byggdes ett högt trästängsel runt området för att därefter ersättas med ett s.k. Gunnebostängsel med taggtråd.
Det finns fortfarande rester kvar av stängslet som avlägsnades i början på 2000-talet.
De två grindstugorna var de enda bemannade ingångarna till sjukhusområdet. De nyttjades även till bostäder för personal med familj.
Det fanns även ett antal obemannande ingångar till sjukhusområdet där det krävdes nyckel för att komma in och ut.
Gustaf Wickman var även arkitekten bakom Söderby sjukhus i Uttran. Här finns en grindstuga i samma utförande som husen på Långbro sjukhus. Söderbys grindstuga är fn. café och privatbostad.
Överläkarvillan var den byggnad som stod färdig först inom sjukhusområdet. 17 juni 1909 närmare bestämt. Den 476 kvm stora villan är belägen avskild från övriga byggnader för att markera hierarkin inom området. Den första överläkaren höll både ko och gris på tomten. På villans bottenvåning fanns matsal, salong, två herrum, kök, serveringsrum och jungfrukammare. En trappa upp låg sovrum och gästrum. Villan har genom åren bl.a. varit marketenteri, snickarverkstad och inrymmer idag Långbro värdshus.
Foto: Förr och nu, 75 år mellan bilderna.
Foto: Överläkarvillan med trädgården i förgrunden.