Hibernal kommer från ordet hibernering, som betyder vintersömn hos djur.

Hibernal®

Klorpromazin eller Hibernal som läkemedlet kom att heta i Sverige, var det första preparatet inom gruppen neuroleptika som framgångsrikt användes mot psykoser.

11 december 1951 framställer man ämnet klorpromazin i ett laboratorium på Rhône-Poulenc. Det är ett ämne som till en början användes som en stabilisator för att förebygga neurogen chocker vid kirurgiska ingrepp. Efter en tids användning upptäcker man preparatets lugnande, och av en slump, antipsykotiska effekt.

Två franska psykiatriker, Jean Delay och Pierre Deniker introducerar klorpromazin inom psykiatrin. En första studie görs på patienter inlagda på Sainte Anne-sjukhuset utanför Paris. Resultaten är slående och man konstaterar att:

–Vi kan redan efter en första injektionen märka effekter som öppnar vägen för en ny typ av psykiatri.

Läkemedelsföretaget Smith, Kline & French köper rättigheterna 1953, och efter prövningar så lanseras preparatet 1954 på USA-marknaden. 1955 registreras preparatet Hibernal® i Sverige och den första svenska utvärderingen görs 1956 på 106 kvinnliga patienter vid Mariebergs sinnessjukhus.

…Det har varit av stort intresse att konstatera att Hibernal verkligen i vissa fall kan bringa ett så specifikt symptom som hörselhallucinos att försvinna…

Effekten är helt olik de mycket höga doser av t.ex. barbiturater som man tidigare använt för att behandla svårt sjuka patienter.

Aldrig tidigare i psykiatrihistorien har man fått tillgång till ett preparat som ger en sådan genomgripande effekt och många liknar det vid introduktionen av penicillinet 1941. Nu kan man från den ena dagen till den andra öppna upp tidigare låsta avdelningarna på de stora sinnessjukhusen. Rehabilitering och social träning blir mycket mer framgångsrik tack vare den nya behandlingen och många patienter skrivs ut från avdelningarna.

Men med preparatet kommer också många svåra biverkningar: kramper, stelhet, rastlöshet, trötthet, viktökning, listan kan göras mycket lång.

Under 1960-talet är man generös med förskrivning av klorpromazin för alla typer av psykoser och många, även psykiatriker, är kritiska mot att man använder läkemedlet som ett universalpreparat och man pratar om effekterna som “kemisk lobotomi”.

KÄLLOR

Ajanki T. ”Ett läkemedel så potent att det åstadkom konstgjord vintersömn.” Läkartidningen nr 3 2005 volym 102
Behandling med neuroleptika. SBU-rap­ port nr 133, 1997.
Neu­ro­lep­ti­ka intro­du­ce­ra­des 1952 med det fransk­till­ver­ka­de klor­pro­ma­zin (Hiber­nal®, inte läng­re i bruk i Sve­ri­ge), som hör till den vik­ti­ga grup­pen fentiaziner…De ursprung­li­ga neu­ro­lep­ti­ka anses utö­va sin ver­kan främst genom att bloc­ke­ra hjär­nans recep­to­rer för sig­nal­sub­stan­sen dopa­min. Effek­ten blir mins­kad styr­ka av psy­ko­tis­ka sym­tom som hal­lu­ci­na­tio­ner och van­fö­re­ställ­ning­ar, något som ökar möj­lig­he­ter­na för reha­bi­li­te­ring till själv­stän­digt liv.
Hämtat från:
Nationalencyklopedin, neuroleptika. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/neuroleptika 
Foto: Lunds medi­cin­hi­sto­ris­ka museum.