Planteringar och odlingar vid nuvarande "Backfickan" till Långbro Värdshus. Överläkarbostaden i bakgrunden.

En arbetsplats

Sedan slutet av 1800-talet var sysselsättning den främsta kuren för de intagna på landets sinnessjukhus. Man fyllde dagarna med ordning och rutiner, hårt arbete bland äppelträd, på åkrar och i växthusen gjorde kroppen trött och dämpade oron.

Långbro sjukhus hade skrädderi med anställd skräddare och patienter. Här sydde man gångkläder till patienter och uniformer åt sjukhuset personal.

Långbro sjukhus, skrädderiet på Stora Mans. 1927.
Långbro sjukhus, borstbinderi i källaren på Stora Mans. ca 1920.

Under 1900-talets första hälft så blev patienterna kvar så pass länge på sjukhuset att de kunde få tid att lära sig ett hantverk som t.ex. borstbindning. På senare tid blev vårdtiderna allt kortare vilket gjorde att tiden att lära sig inte fanns.

När landstingen tog över mentalsjukhusen infördes nya regler. Man skulle inte utnyttja patienterna till arbete och kroppsarbete i någon form av produktionen försvann helt och hållet.

Trädgård och växthus med Stora Mans i bakgrunden. 1920-tal.

Sjukhusets stora trädgårdsodlingarna gav ett överskott som man sålde vidare till andra sjukhus i Stockholmsområdet. På Långbro odlade man främst potatis, rödbetor, vitkål och man hade även ett stort antal fruktträd och stora odlingar med rabarber för kräm, saft och sylt. Sjukhuset hade som mest sex växthus och en heltidsanställd trädgårdsmästare.

Långbro sjukhus, vävsal på Stora Kvinns. Foto: Ernest Florman 1923. SSL. Landstingsarkivet.

Högst upp i Stora Kvinns låg väv- och sysalar för arbetsterapi. I skrädderiet på Stora Mans sydde man upp patienternas gångkläder i ett randigt tyg och även personalens uniformer.

Långbro sjukhus, kuvert. 1980.