Loading...
Personal i dagrummet på Stora Kvinns, 1920-talet. Fotograf: Okänd.
Hem/Parken/Arbete och fritid på Långbro sjukhus

Arbete och fritid på Långbro

Arbetsdagarna var långa och på ett rullande schema, där man varannan månad jobbade dag och varannan natt. Arbetspasset började klockan sju på morgonen och avslutade sju på kvällen och ibland ingick även ett extra kvällsskift.

Var sjätte dag var man lediga men man fick inte lov att lämna sjukhusområdet före klockan två på dagen, då extra tjänstgöring kunde påkallas. Ville man roa sig utanför sjukhusområdet behövde man kvittera ut en nyckel och samtidigt få ett signerat tillstånd av översköterskan eller uppsyningsmannen.

Hade man tid tog man ibland bussen till Midsommarkransen, där det fanns biograf och affärer. Att resa längre bort under sin lediga tid, som in till Stockholm tyckte man var för långt bort.

Under sommaren anordnades dans utomhus på sjukhusområdet och på vintern flyttade man in till samlingssalen på Stora Mans. Många lämnade inte sjukhusområdet alls, man umgicks med varandra, drack kaffe, musicerade, sportade och promenerade.

Hälsa och lön

Inom sjukhusområdet var det hälsningstvång på överordnad personal, hälsade man inte riskerade man disciplinstraff och löneavdrag. Trots hårda regler och långa arbetsdagar hade sjukhuset en låg personalomsättning. Att arbeta på Långbro sjukhus gav eftertraktade bekvämligheter som rinnande vatten och wc. Lönen var bra, man snålade inte med maten och husrum ingick vid fast anställning. Månadslönen för en ordinarie skötare var i slutet på 1920-talet 350 kr, vilket kan jämföras med en grovarbetares månadslön på 220 kr.

Som vikarie hade man goda möjlighet till en eftertraktad fast anställning. En anställningsform som innebar högre lön och bättre förmåner. Ibland kunde man dock få vänta upp till åtta år innan vikariatet övergick till en fast anställning.

Utbildning

Mentalskötarutbildningen genomförde man parallellt med det ordinarie arbetet på sjukhuset. Utbildningen innefattade 20 timmar psykiatri, 20 timmar anatomi, 20 timmar allmän sjukdomslära samt tio timmar sjukvårdsteknik. Efter godkänd examen fick man titeln; Ordinarie mentalskötare.

Arbetsmiljö var på den här tiden helt beroende av överläkarens inställning till personalen. Hans makt var oinskränkt och han bestämde allt, stort som smått. När sjukhusets grundare och första överläkare Olof Kinberg slutade behövdes inte längre permission för att lämna sjukhusområdet och umgänget mellan könen blev mer fritt och naturligt.

Cheferna

Efter Olof Kinberg kom Fritz Wiesel som därefter ersattes av Nils Stenberg, bägge var mycket uppskattade av både personal och patienter. De bytte ut gamla behandlingsformer som exempelvis långbad och ersatte den med mer fysisk aktivitet. De ville att patienterna skulle vara sysselsatta, inte bara övervakade och förvarade. Man insåg även vikten av en dialog med patienterna och att lyssna mer på deras behov.

Under 1950-talet kom den stora revolutionen inom mentalvården; neuroleptikan, i form av Hibernal. De tidigare stökiga avdelningarna blir lugna och de svåraste patienterna blev plötsligt kontaktbara och kan röra sig fritt utan ständig övervakning. Det i sin tur innebar att personalen fick helt andra uppgifter, vilket i sin tur påverkade vilka personalgrupper som kom att rekryteras till sjukhuset.

Långbro sjukhus, patienter och personal i dagrummet. 1920.
Patienter och personal på sal, Stora Mans ca 1920. Fotograf: Okänd.
Mentalskötare med tidstypisk uniformsliknande arbetsklädsel. Parken vid Långbro sjukhus ca 1920.
Insulinbehandling på kvinnlig patient ca 1930. Fotograf: Okänd.
Nattsköterska vid intaget på Långbro sjukhus ca 1940. Fotograf: Okänd.
Nattsköterska vid intaget på Långbro sjukhus ca 1940. Fotograf: Okänd.

Läs mer om Långbro sjukhus

Stora Mans

Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder

Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.

2021-09-12T16:03:47+02:00
Till toppen