Vårdinrättningar

Stockholms första vårdinrättning inrättades i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen vid nuvarande Riksdagshuset. På den tiden var det ingen skillnad på omhändertagandet av fattiga och vården av psykiskt sjuka. Under många perioder senare i historien hade staden stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader. Här nedan finns en sammanfattning av några vårdinrättningar i Stockholm och under vilka år de bedrev sin verksamhet.

Del av Helgeanshuset på detalj från Vädersolstavlan 1535. Stockholms stadsmuseum.

Helgeandshuset, 1300–1600

Låg till en början på nuvarande Helgeandsholmen, där i dag Riksdagshuset ligger. En bit in på 1500-talet flyttade verksamheten in i Gråbrödraklostret på Gråmunkeholmen, nuvarande Riddarholmen. Hit flyttades även Sankt Görans hospital tillsammans kom dessa att kallas för Hospitalet.

Danvikens hospital, 1558–1861

På order av Gustaf Vasa flyttas “Hospitalet” från Gråmunkeholmen till Danviken i Sickla. Själva flytten gick trögt då Stockholms borgare ansåg att det tog pengar från mer nödvändiga projekt.

Foto: ca 1880, Danvikens arkiv.

Danvikens dårhus, 1788–1861

1788 utökades verksamheten på Danvikens hospital för att kunna flytta över vården av sinnessjuka och veneriskt smittade till en egen byggnad. 1820 hade sjukhuset 86 intagna fördelade på 41 rum.

Konradsbergs sinnessjukhus. Foto: Stockholms Stadsarkiv.

Konradsbergs hospital, 1861–1995

Ansågs vara Sveriges första mentalsjukhus, beläget i Marieberg i Stockholm. Byggnaden uppfördes i en slottsliknande stil och fick snabbt smeknamnet “Dårarnas slott”. Det ursprungliga namnet var Stockholms hospital för sinnessjuka eller Konradsbergs hospital, från 1932 Psykiatriska sjukhuset och från 1 juli 1967 Rålambshovs sjukhus.

Katarina sjukhus. Foto: Stockholms Stadsmuseum.

Katarina sjukhus, 1902–1935

Från begynnelsen byggt som ett epidemisjukhus. Byggnaden finns fortfarande kvar med adress Bjurholmsgatan 1–11 .

Dammen, Långbro sjukhus ca 1920. Foto: Okänd.

Långbro sjukhus, 1909–1998

Sjukhuset togs i bruk i slutet på 1909 och 1912 var sjukhuset fullt utbyggt med totalt 640 vårdplatser. Under 1920-talet färdigställdes två nya paviljonger vilket utökade antalet platser till 800. Under 1970-talet hade Långbro sjukhus som flest antal intagna patienter, ca 1350.

”Bysis” Foto: Waldén, 1923

Södra provisoriska sinnessjukhuset, Hornsgatan, 1902–1935

Från början ett bysättningshäkte för personer som inte kunde betala sina skulder, i folkmun Bysis. Fastigheten ligger i dag på Hornsgatan 82 (tidigare 74). Från 1898 och fram till 1935 vårdade man sinnessjuka i stora delar av byggnaden. Här fanns även en anstalt för desinficering av smitta och ohyra.

Åsö sjukhus, ca 1950. Digitala Stadsmuseet.

Provisoriska sinnessjukhuset, Södermannagatan, 1905–1909 samt 1917–1932

Sjukhuset inrättades vid fd. Åsö sjukhus, Södermannagatan 13 på Södermalm 1905–1909. 1917–1918 öppnades det provisoriska sjukhuset åter då platserna vid Långbro inte räckte till. Ännu en period, 1920–1932, användes sinnessjukhuset, då med 50 platser för kvinnor.

Provisoriska sinnessjukhuset II, Bondegatan, 1905–1932

Beläget på Bondegatan 34 och fungerade som avlastning från det då överbelagda Långbro sjukhus.

Sankt Görans sjukhus Foto: Okänd, 1896. Stockholms stadsarkiv.

S:t Görans sjukhus — filial, 1923–1933

Fungerade som en provisorisk vårdenhet för patienter från Långbro sjukhus.

Sankt Eriks sjukhus Foto: Johan Stjernström 1928. Stockholms stadsarkiv

S:t Eriks sjukhus — mentalkliniken, 1926–1970

En avdelning för sinnessjuka vid S:t Eriks sjukhus, senare benämnd Mentalkliniken.

Beckomberga sjukhus från syd. Foto: O Bladh 1932. Stockholms stadsarkiv

Beckomberga sjukhus, 1932–1995

Placerat i västra Stockholm och öppnade för patienter i oktober 1932. Hela sjukhuset bestod av ett tjugotal byggnader och var på 1950-talet ett av Europas största mentalsjukhus. Som mest vårdades över 2000 patienter på Beckomberga.