Konradsbergs sinnessjukhus — Stockholms Hospital. Wikipedia
Vårdinrättningar för sinnessjuka
Stockholms första vårdinrättning inrättades i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen vid nuvarande Riksdagshuset. På den tiden var det ingen direkt skillnad på vården av fattiga och vården av psykiskt sjuka. Under många perioder framåt i tiden hade staden stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader. Här nedan finns en sammanfattning av några vårdinrättningar i Stockholm och under vilka år de bedrev sin verksamhet.
Del av Helgeanshuset på detalj från Vädersolstavlan 1535. Stockholms stadsmuseum.
Helgeandshuset, 1300–1600
Helgeandshuset i Stockholm låg på den plats där Riksdagshuset nu ligger. Därefter flyttade verksamheten in i Gråbrödraklostret på Gråmunkeholmen. Dit hade även Sankt Görans hospital flyttats, och tillsammans kallades nu båda institutionerna Hospitalet.
Foto: ca 1880, Danvikens arkiv.
Danvikens dårhus, 1788–1861
1788 utökades verksamheten på Danvikens hospital för att kunna flytta över vården av sinnessjuka och veneriskt smittade till en egen byggnad. 1820 hade sjukhuset 86 intagna fördelade på 41 rum.
Danvikens hospital, 1550–1861
Beläget vid Danviken i nuvarande Nacka kommun. Fram till 1788 skiljdes inte sinnessjuka från övriga intagna på hospitalet.
Konradsbergs sinnessjukhus. Foto: Stockholms Stadsarkiv.
Konradsbergs hospital, 1861–1995
Ett av Sveriges första mentalsjukhus beläget i Marieberg i Stockholm. Byggnaden uppfördes i en slottsliknande stil och fick snabbt smeknamnet Dårarnas slott. Det ursprungliga namnet var Stockholms hospital för sinnessjuka eller Konradsbergs hospital, från 1932 Psykiatriska sjukhuset och från 1 juli 1967 Rålambshovs sjukhus.
Katarina sjukhus. Foto: Stockholms Stadsmuseum.
Katarina sjukhus, 1902–1935
Från början ett epidemisjukhus som ligger på Bjurholmsgatan 1–11 på Södermalm i Stockholm.
Dammen, Långbro sjukhus ca 1920. Foto: Okänd.
Långbro sjukhus, 1909–1998
Sjukhuset togs i bruk i slutet på 1909 och 1912 var sjukhuset fullt utbyggt med totalt 640 vårdplatser. Under 1920-talet färdigställdes två nya paviljonger vilket utökade antalet platser till 800. Under 1970-talet hade Långbro sjukhus som flest antal intagna patienter, ca 1350.
< br>
”Bysis” Foto: Waldén, 1923
Södra provisoriska sinnessjukhuset, 1902–1935
Från början inrymde byggnaden fängelse för personer som inte kunde betala sina skulder — ett s.k. bysättningshäkte. I folkmun Bysis. Fastigheten ligger på Hornsgatan 82 (74) i Stockholm. Från 1898 och fram till 1935 vårdades här sinnessjuka. Här fanns även en anstalt för desinficering av smitta och ohyra på kläder, sängkläder m.m.
Åsö sjukhus, ca 1950. Digitala Stadsmuseet.
Provisoriska sinnessjukhuset, 1905–1909 samt 1917–1932
Sjukhuset inrättades vid fd. Åsö sjukhus, Södermannagatan 13 på Södermalm 1905–1909. 1917–1918 öppnades det provisoriska sjukhuset åter då platserna vid Långbro inte räckte till. Ännu en period, 1920–1932, användes sinnessjukhuset, då med 50 platser för kvinnor.
Provisoriska sinnessjukhuset II, 1905–1932
Beläget på Bondegatan 34 och var till som avlastning från det överbelagda Långbro sjukhus under tidsperioden.
Sankt Görans sjukhus Foto: Okänd, 1896. Stockholms stadsarkiv.
S:t Görans sjukhus — filial, 1923–1933
Som provisorisk vårdenhet för patienter från det överbelagda Långbro sjukhus.
Sankt Eriks sjukhus Foto: Johan Stjernström 1928. Stockholms stadsarkiv
S:t Eriks sjukhus — mentalkliniken, 1926–1970
En avdelning för sinnessjuka vid S:t Eriks sjukhus, senare benämnd Mentalkliniken.
Beckomberga sjukhus från syd. Foto: O Bladh 1932. Stockholms stadsarkiv
Beckomberga sjukhus, 1932–1995
Placerat i västra Stockholm och öppnade för patienter i oktober 1932. Hela sjukhuset bestod av ett tjugotal byggnader och var på 1950-talet ett av Europas största mentalsjukhus. Som mest vårdades över 2000 patienter på Beckomberga.
