Långbro sjukhus, rastgård med paviljong för manliga patienter vid sjukhusområdets norra del. ca 1920. Foto: SLL.
Promenadgårdar
Gårdar omgärdade med höga staket och med väl upptrampade stigar, där människor utan egentligt mål sakta rör sig. Alla med samma typ av löst sittande kläder. Oavsett väderlek fick patienterna tillbringa mycket tid på de anlagda promenadgårdarna i anslutning till avdelningarna.
Handritad karta över sjukhusområdet 1910. Promenadgårdarna är grönmarkerade.
Promenadgårdarna var byggda för heldagsplacering av patienter, man hade paviljonger för skydd mot regn och starkt solsken. Det fanns även toaletter så att man inte behövde avbryta vistelsen i onödan. Att patienterna var i grupper gjorde övervakningen lättare, färre vårdare behövdes för att kunna hålla ett vakande öga. När de nya medicinerna började användas på 50-talet så gick det lättare att hantera patienterna, gårdarna hade inte längre någon funktionen utan revs efter hand. I dag finns endast åttakantiga lusthusen kvar som en påminnelse om gårdarnas historia.
Långbro sjukhus rastgård för kvinnor ca 1920.
Långbro sjukhus rastgård för manliga patienter. ca 1910.
Rastgård för kvinnliga patienter ca 1910.
Rastgård vid ”Lilla mans” ca 1920.
Läs mer om Långbro sjukhus
Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna
1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.
Elsa Grünewald
Elsa var näst yngst bland 13 syskon, hon bodde med sin familj på Östgötagatan mitt på Södermalm i Stockholm. Hon drömde om att bli konstnär — som sin bror Isaac
Vårdinrättningar för sinnessjuka
Stockholms första vårdinrättning för sinnessjuka inrättas i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen, där i dag Riksdagshuset ligger. Under många perioder har staden haft stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader…
Jul på Långbro sjukhus
Julhelgerna var viktig på Långbro, framförallt under sjukhusets första decennier. Både personal och patienter var begränsade till sjukhusområdet. Personalen bodde på sjukhuset och fick mycket sällan lämna området, inte ens under julhelgen. Patienterna var inlåsta och fick sällan besök av sina anhöriga.