Långbro sjukhus. Syssloman Albin Mild med personal 1910-tal. Fotograf: Okänd.
Syssloman på Långbro sjukhus
Förutom läkare, sköterskor och annan vårdpersonal så fanns det många andra yrkesgrupper på Långbro. Chef över dessa var Sysslomannen. På bilden här ovan syns Albin Mild i mitten, en mycket omtyckt chef och syssloman. Runt honom finns all övrig personal representerad, från lykttändare till tvätteriföreståndarinnor.
Syssloman Mild på Långbro sjukhus. Fotograf: Okänd.
Sysslomannen var den personen, efter överläkaren, med mest ansvar och flest personal under sig. I stort sett all personal utanför de vårdande yrkeskategorierna ingick i sysslomannens ansvar. Där fanns reparatörer, eldare, vaktmästare, portvakt, nattvakt, kusk, dräng, köksföreståndare, överkokerska, kokerskor, kallskänkor, köksbiträden, tvättföreståndare, strykerskor, manglerskor, maskintvätterskor, tvättbiträden, städerskor, trädgårdsmästare, snickaren, skräddaren, målare, skomakaren samt arbetsföreståndare.
Många av dessa yrken ser vi representerade på bilden ovan — med syssloman Mild (1908–1920) i mitten.
Hur mycket tjänade en syssloman?
Som syssloman tjänade man i början av 1900-talet ca 3360 kr/år. Till detta kom naturaförmåner till ett värde av 840 kr/år. En summa som får anses som en ansenlig årslön i jämförelse med t.ex ett köksbiträde som tjänade 270 kr/året. Men ändå en betydligt lägre lön än överläkarens årslön på 7500 kr.
Syssloman som yrke omnämns redan på 1300-talet. Det var han som höll ordning och styrde på Helgeandshus och på hospital. Han hade inflytande och makt över personal, vakter och hospitalsdrängar som lydde under honom. Under den här perioden var det kyrkan som var ytterst ansvarig för vårdinrättningarna och de tillsatte sysslomannen för att sköta den dagliga driften. På 1600-talet var det borgmästaren, biskopen och församlingsprästen som utsåg en syssloman. Denne skulle vara “god, rättrådig, trogen och förståndig” och nu flyttas även det yttersta ansvaret över på sysslomannen, som bodde på hospitalet och oftast var mer som en husbonde för både anställda och de intagna. Om han var gift, så föll ansvaret för driften av hospitalets kök och hushåll på hans fru. Varje år så synade städernas råd sysslomannen, så att han gjorde vad som förelåg honom. Under 1600-talet tillsatte man även en förman som ansvarig för kontrollen av sysslomannen.
Långbro sjukhus. Syssloman Albin Mild med personal 1910-tal. Fotograf: Okänd.
Gustaf Wickman
Gustaf Wickman började sin bana som arkitekt hos Isæus & Sandahl, där han bl.a. bidrog till utformningen av flera byggnader i Stockholm t.ex. Sturebadet och Berns salonger…
Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna
1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.
Läkare på Långbro sjukhus
Långbro sjukhus första överläkare var den färgstarke Olof Kinberg. Som överläkare var han ytterst ansvarig för patienterna, driften av sjukhuset, personal och ekonomi…
Överinspektören
Varje år lämnade överläkarna på de svenska sinnessjukhusen in en rapport till Kungliga Medicinalstyrelsen. Statistik och kommentarer sammanfattades sedan i en årlig skrift: “Sinnessjukvården i riket”. Ansvarig och överinspektör för sinnessjukhusen var psykiatern och professorn Alfred Petrén.
Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.