Stora Mans
Den stora manspaviljongen dominerar sjukhusområdet, 120 meter vitputsad fasad med fönstersnickerier i rött och ett mansardtak i grönmålad plåt. Mest slående på hela byggnaden är det stora antalet fönster vars syfte var att maximera ljusinsläppet till sjuksalar och dagrum.
Stora Mans öppnades för patienter första gången i december 1909 och ansågs då vara ett gott exempel på hur långt sinnessjukvården kommit i Sverige. Här fanns operationssalar, mottagningsrum och apotek. Salar som rymde upp till åtta liggande patienter men även enskilda rum för de som hade möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes för gudstjänster, teater, musikstunder och filmvisning.
Personal vid promandstigen runt dammen med Stora Mans i bakgrunden ca 1920. Fotograf: Okänd.
En teknisk modernitet var ett tåg som transporterade måltiderna direkt från sjukhusets kök, beläget i en egen byggnad söder byggnaden, genom kulvertar till hissar vid de olika avdelningarnas källarplan.
Stora Mans med fruktträd i förgrunden. ca 1920. Fotograf: Okänd.
En annan innovation var det centrala varmluftssystemet som via ett avancerat rörsystem distribuerade ut värme till sjukhusets alla rum. Ett säkert, hygieniskt och praktiskt tillvägagångssätt enligt Dagens Nyheters reportage från vintern 1910.
Borstbinderiet i källaren på Stora Mans. ca 1920. Fotograf: Okänd.
I källaren fanns bl.a. behandlingsrum för långbad av oroliga patienter, ett snickeri och ett borstbinderi för att sätta patienter i arbete.
Vårdsal, Stora Mans. Foto: Ernest Florman 1923. Regionarkivet. Region Stockholm.
Norr om byggnaden låg flera inhägnade rastgårdar med lusthus som skydd mot sol och regn. Här fanns även toaletter så att patienterna skulle kunna tillbringa hela dagar utomhus utan avbrott för naturbehov.
Utsikt från övre våningarna mot rastgårdar i norr. Vinterdag ca 1920. Fotograf: Okänd.
Stora Mans vid Långbro sjukhus. 1930-talet. Foto: Stockholms Stadsmuseum
Under slutet av 1970-talet tas ett beslut om att avveckla verksamhet. Yrkesinspektionen konstaterade att byggnaden, efter 60 år, var omodern och opraktisk.
I dag finns skolverksamhet och musikstudios i byggnaden.