Överläkare Olof Kinberg på sitt mottagningsrum. Foto: Ernest Florman 1923. SLL. Landstingsarkivet.
Läkare på Långbro sjukhus
Sveriges första heltidsanställde läkare med ansvar för vård av sinnessjuka var Georg Engström, verksam på Vadstena hospital 1826–1850. Den första professuren i psykiatri inrättades på Karolinska institutet 1861. När Långbro sjukhus öppnade 1910 hade man en överläkare, en biträdande överläkare, underläkare samt biträdande läkare. Total sex heltidsanställda läkare med ansvar för över 600 patienter.
Långbro sjukhus första överläkare var den färgstark Olof Kinberg. Under åren har sjukhuset haft mer eller mindre namnkunniga läkare som på olika sätt har påverkat den psykiatriska vården, inte bara på det egna sjukhuset utan även i hela landet.
ÖVERLÄKARE VID LÅNGBRO SJUKHUS
1908–1927
Olof Kinberg, f. 1873. Professor och docent i psykiatri. 1906 överläkare på södra provisoriska sinnessjukhuset (Bysättningshäktet — Hornsgatan 82). Från 1908 överläkare och direktör, Långbro sjukhus. Professor 1920.
Gift med läkaren Julia Kinberg, f. Rosenbaum 1898–1915. Julia var under perioden 1910–1915 underläkare och biträdande läkare på Långbro sjukhus.
1911–1924
Gustaf Åhman, f. 1880. med lic. bitr. läkare samt 1911–1924 bitr. överläkare på Långbro sjukhus.
1924–1947
Torsten Hubert, f. 1882. Psykiater. Överläkare vid Långbro sjukhus, där han stannade till pensioneringen.
1928–1932
Fritz Wiesel, f. 1886. Psykiater. Överläkare vid Långbro sjukhus 1928–32. Överläkare Beckomberga samt Håga sjukhus. Läkare på Venngarn och Svartsjö
1932–1949
Sven Stenberg, f. 1895. Docent i psykiatri. Överläkare och sjukhusdirektör vid Långbro sjukhus från 1932.
1949–1962
Gunnar Lundquist, f. 1907. Biträdande professor och docent i psykiatri. Överläkare vid Långbro sjukhus 1949–62. Biträdande professor i klinisk alkoholforskning och överläkare vid kliniken för alkoholsjukdomar på Karolinska sjukhuset.
1959–1975
Curt Åmark, f. 1910. Docent i psykiatri. Överläkare på Långbro sjukhus 1959–75. Han var även läkare på Venngarn, Stockholms stads familjerådgivningsbyrå samt på Pensionsstyrelsen. Åmark var även föreståndare för Sankt Lukasstiftelsen.
LÖNESTATISTIK
Lönemässigt var det en stor skillnad på vad en överläkare tjänade — jämfört med i stort sett alla andra yrken på sjukhuset:
Direktör och överläkare 8 500 kr/mån
Bitr. överläkaren 5 600 kr/mån
Biträdande läkare 3 540 kr/mån
Underläkare 2 800/mån
Syssloman 3 360 kr/mån
Predikantarvode 800 kr/mån
Vårdare 350 kr/mån
Dessutom erhöll överläkare, bitr. överläkare och syssloman bostad med ved.
Läkarkåren på Långbro sjukhuslaboratorium ca 1930. Fotograf: Okänd.
Läkare på Långbro sjukhus. Olof Kinberg, andra personen från höger, 1910-tal.
Personalfotografi, Långbro sjukhus. Olof Kinberg mitten med hustru Julia till vänster, ca 1910.
Läkare vid Långbro sjukhus, urval i bokstavsordning.
Gunnar Adell, f. 1905.
Långbro 1932–1935
Bo Almberg, f. 1904.
Konsultläkare i internmedicin vid Långbro 1944–1945
Ture Arvidsson, f. 1922.
Långbro 1954–1960
Gabriella Axdorph, f. 1925.
Långbro 1956–1957
Patrik Sehlstedt, f. 1902.
Långbro 1932–1937, 1941–1962
Gustav Beander, f. 1913.
Långbro 1959–1961
Brita Bengtsson, f. 1923.
Långbro 1950
Bengt Berggren, f. 1921.
Långbro 1966–1972
Håkan Berggren, f. 1905.
Långbro 1938, 1945
Curt I:Son Berglund, f. 1919.
Långbro 1946–1947
Gunnar Bergman, f. 1897.
Långbro 1927
Torsten Bingley, f. 1910.
Långbro 1942
Johan Cullberg, f. 1934.
Långbro 1978–1984
Johan Ehrensvärd, f. 1902.
Långbro 1930
Börje Ejrup, f. 1910.
Långbro 1957–1962
Gustaf Elander, f. 1882.
Långbro 1911–1912
Hjalmar Eneström, f. 1880.
Långbro 1912–1923
Lisa Forsmark–Nordenstam, f. 1922.
Långbro 1949–1962
Curth Franke, f. 1887.
Långbro 1918–1919, 1923–1928
Erik Goldkuhl, f. 1901. docent
Långbro 1946–1962
Gustaf Grönberger, f. 1882.
Konsultläkare i kirurgi vid Långbro 1923–1928.
Allan Grönwald, f. 1906
Långbro 1934–1945
Nils Haak, f. 1906.
Långbro 1946
Stig Hammargren, f. 1910.
Långbro 1948–1969
Brita Hanson, f. 1917.
Långbro 1954–1956
Folke Hansson, f. 1903.
Långbro 1948–1962
Harry Hartford, f. 1908.
Långbro 1947
Britta Hegethorn, f. 1932.
Långbro 1981–1984
Viktor Hellberg, f. 1893.
Långbro 1926–1932
Ivar Helldorff f. 1918.
Långbro 1961–1962
Göran Herlitz, f. 1933.
Långbro 1976–1984
Elof Holm, f. 1900.
Långbro 1932–1935
Olof Höök, f. 1918.
Långbro 1945
Sten Lagergren, f. 1900. Med. dr.
Långbro 1931
Hans-Gunnar Leche, f. 1921.
Långbro 1953, 1967
Åke Jacobson, f. 1924.
Långbro 1959–1962
Rut Johansson, f. 1914.
Långbro 1966–1980
Hans Karlsson, f. 1933.
Långbro 1972–1984
Georg Kinberg, f. 1875.
Bror till Olof Kinberg.
Långbro 1913–1916
Margit Krantz-Takman, f. 1917.
Långbro 1951–1977
Stig-Arne Larsson, f. 1917.
Långbro 1947–1953
Gösta Leander, f. 1905.
Långbro 1957–1962
Birgit Linder, f. 1912.
Långbro 1945
Ulf Lindewall, f. 1924 .
Långbro 1977–1984
Jan Ljungqvist, f. 1936 .
Långbro 1980–1984
Bertil Mars, f. 1918.
Långbro 1950
Harald Rabe, f. 1897.
Långbro 1925, 1928–1932
Åke Stenstedt, f. 1901. docent
Långbro 1959
Harald Rabe, f. 1897. Med. dr.
Långbro 1925–1928
Nils Sjöström, f. 1888.
Långbro 1920–1923.
Moses Salzman, f. 1906.
Långbro 1937
Einar Thorfinn, f. 1903.
Långbro 1929–1930
Einar Torbring, f. 1896.
Långbro 1928–1932
Jannis Tzortsakis, f. 1934.
Långbro 1982–1984
Lars Ullerstam, f. 1935.
Långbro 1971–1972
Curt Wedholm, f. 1919.
Långbro 1949–1950
Arne Wikman, f. 1914.
Långbro 1940–1943
Leslie William-Olsson, f. 1899.
Långbro 1929, 1932 samt 1933
Härje Åsander f. 1924.
Långbro 1954–1955, 1959–1962
Edgar Öjing, f. 1902.
Långbro 1940–1945
Långbro sjukhusmuseum hittar du bara online. Det finns inga fysiska lokaler eller utställningar.
Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.
Fler inlägg
Stora Mans
Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder
Överläkarvillan
En bostad för överläkaren krävde sitt utrymme och sin plats – minst nio rum och avskild från övriga byggnader på sjukhuset…
Vårdinrättningar för sinnessjuka
Stockholms första vårdinrättning för sinnessjuka inrättas i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen, där i dag Riksdagshuset ligger. Under många perioder har staden haft stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader…
Grindstugorna
Redan när Långbro sjukhus precis har öppnat har man svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna har avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som är mer anpassade för denna patientgrupp…