Hus 39
Under slutet av 1980-talet uppfördes en vårdbyggnad bakom en bergknalle i den nordvästra delen av sjukhusområdet. Huset var omgärdat av ett fyra meter högt staket och knappt synligt från närliggande Vantörsvägen. Under ett antal år var det här platsen där man vårdade ”Sveriges farligaste kvinna”.
Patienten som flyttade in i hus 39 hade tillbringat större delen av sitt liv inom den psykiatriska vården. Läkarna hade inte kunnat enas om någon diagnos. Journaler beskrev henne som oberäknelig, aggressiv och psykotisk. Efter ett stort reportage i en kvällstidning vid slutet på 70-talet blev hon riksbekant. Bilderna i reportaget visade henne iklädd sopsäck och fastkedjad i en säng i ett litet rum på Långbro sjukhus.
För att undvika mer uppmärksamhet i pressen flyttade man henne till Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö för fortsatt vård. Där tillbringade hon drygt sex år innan hon flyttades tillbaka till Långbro sjukhus. Här blev hon återigen uppmärksammad när hon, iförd koppel, sågs på promenad med sina skötare utanför sjukhusområdet. Folk som såg detta blev upprörda och menade att det var ett spektakel och ett ovärdigt liv.
Diagnos
Under början av nittiotalet fick patienten en diagnos, man anpassade vården efter hennes behov och det gav resultat. 1997 upphävdes tvångsvården och några år senare flyttade hon ut till ett eget boende på en gård utanför Stockholm.
Hus 39 var Långbro sjukhus sista vårdavdelningen, övriga verksamheter inom området avvecklades i mitten på 1990-talet. JM övertog hela området i början på 2000-talet från Landstingsägda Locum och efter år av förfall så river man huset något år senare.