Välkommen till Långbro sjukhusmuseum.
Vi finns bara online – sedan 2002.
Stora Kvinnopaviljongen mot söder innan branden på 30-talet. Efter branden så förändrades mittpartiet och blev lägre, enklare och med raka linjer. Foto:RAS.
När Långbro sjukhus stod färdigt att ta emot sina första patienter var det ett av Europas modernaste mentalsjukhus. Uppfört under åren 1907–1910 på 50 tunnland nyinköpt mark. Området dominerades av två gigantiska vårdbyggnader, ett antal mindre ekonomibyggnader, en anlagd damm och en park i engelsk romantisk stil.
Redan 1902 hade Stockholms stad beslutat att förvärva mark för att uppföra ett nytt mentalsjukhus. Marken låg i södra Stockholm, beläget i en naturskön omgivning nära den nya och viktiga färskvattenledningen från Norsborgs reningsverk . Gamla Södertäljevägen, som vid den här tiden var Stockholms enda landsväg söderut, passerade precis intill områdets norra del.
Marken köptes direkt av Långbrokungen Alfred Söderlund, en stor markägare på den närliggande Långbro gård. Förutom sjukhusområdet sålde han över 500 tomter i omgivningarna runt Långbro sjukhus innan han 1918 sålde Långbro gård till LM Ericsson.
Ansvarig för planeringen av det nya sjukhuset var medicine doktorn Olof Kinberg som 1909 även utsågs till sjukhusets första direktör och överläkare.
Stockholms stad hade tidigt under planeringen rekryterat Medicinalstyrelsen arkitekt Axel Kumlien för att ta fram ritningar till det nya sjukhuset. Men förslagen sågs som föråldrade och man vände sig istället till den tidens stjärnarkitekt, Gustaf Wickman. Wickmans arkitektkontor hade redan flera sjukhus på sin meritförteckning, bl.a. landets största sanatorium, Söderby , vid Uttran i södra Stockholm.
Wickmans förslag var helt rätt i tiden – moderna paviljongsystem med stora och ljusa salar, breda korridorer som även kunde användas som dagrum för patienterna.
Inte något hospital
Till skillnad från de statliga hospitalen för sinnessjuka som traditionellt fått helgonnamn (Sankt Lars, Sankta Gertrud, Sankt Jörgen, Sankta Maria osv), så valde Stockholms stad att namnge det nya sjukhuset efter den plats utanför Stockholm där anläggningen uppfördes – Långbro. När staden senare byggde sitt andra stora mentalsjukhus vid Beckomberga i västra Stockholm, följde man samma princip. Stockholms stad valde även ordet sjukhus istället för det otidsenliga och stigmatiserade ”hospital”. Hospitalen var starkt förknippat med livslånga vårdtider och kroniska sjukdomstillstånd – och hade till och med ett eget begrepp; hospitalisering.
En ljusare framtid
Vid sjukhusets planering tog man intryck av kroppssjukvårdens snabba utvecklingen. Där nya behandlingsmetoder och medicinska upptäckter snabbt kom till praktiskt användning. Nu ville man överföra samma tankegångar till den nya tidens sinnessjukvård. Stora och ljusa avdelningar, medicinskt utbildad personal, operationssalar och laboratorier.
Fullt utbyggt hade Långbro plats för 640 patienter och två år efter öppnandet var medelbeläggningen 578 patienter/år.
Sjukhusets var i första hand en upptagningsanstalt för akut psykiskt sjuka, men även en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter med långa vårdtider.
Från långbad till avveckling
Under nästan ett sekel behandlade man patienter med psykiatriska diagnoser. Hundra år som inleddes med övervakade långbad och avslutades med en psykiatrireform som stängde samtliga stora mentalsjukhus i hela landet.
Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.