Loading...
Långbro sjukhus2021-10-09T18:31:15+02:00
Långbro sjukhus. Patienter och personal i dagrummet på Stora Mans. 1920-talet. Fotograf: Okänd.

Långbro sjukhus

Patienterna som skrevs in på det nyöppnade Långbro sjukhus i december 1909, kom till ett av Europas modernaste sinnessjukhus. Anläggningen hade uppförts på ett gigantiskt, för ändamålet väl genomtänkt, markområde en mil söder om Stockholm.

Stockholms stad var beställare och huvudman för det nya storsjukhuset och 1902, efter mycket övervägande, hade staden beslutat sig för ett markområde på 56 tunnland i södra Stockholm. Perfekt placerat i en naturskön omgivning och med den nya vattenledningen från Norsborgs reningsverk precis i närheten. Stockholms viktigaste vägförbindelsen söderut, Gamla Södertäljevägen, passerade norr om tomten och skulle ge det nya sjukhuset mycket bra vägförbindelser. Området var en avstyckning från Långbro gård, vars ägare Alfred ”Långbrokungen” Söderlund börjat sälja av mark redan 1899. Och innan han sålde Långbro gård 1918 hann han sälja av över 500 tomter till olika projekt.

Till ansvarig för planering och projektering av de nya sjukhuset utsågs den då drygt 30-årige medicine doktorn Olof Kinberg, som även blev det nya sjukhusets första direktör och överläkare. Byggnationen startade 1907, efter ritningar av dåtidens stjärnarkitekt Gustaf Wickman. Man hade tidigare låtit Kungl. Medicinalstyrelsen arkitekt Axel Kumlien ta fram ritningar, dock ansågs hans förslag vara föråldrade och förkastades i ett tidigt skede.

Inte något hospital

Till skillnad från de statliga vårdgivarna som traditionellt använt sig av helgonnamn när det namngav sina mentalsjukhus (Sankt Lars, Sankt Gertrud, Sankta Maria osv), så valde staden att döpa det nya sjukhuset efter platsen utanför Stockholm – Långbro. När staden decennier senare byggde sitt andra stora mentalsjukhus vid Beckomberga i västra Stockholm, valdes namnet på samma sätt. De ansvariga i Stockholms stad ville inte använda ordet hospital i namnet. Ett ord som var förlegat och starkt förknippat med livslånga vårdtider, kroniska sjukdomstillstånd och patientövervakning av militärt drillad personal.

Framtiden är ljusare

På Långbro sjukhus var optimismen stor, här skulle patienterna få bra vård. Med rätt behandlingsmetoder, funktionella och genomtänkta lokaler utrustade med vattenklosett och fjärrvärme samt välutbildad vårdpersonal som ansvarade för patienterna. Man hade sneglat på den snabba utvecklingen av kroppssjukvården, med nya behandlingar och medicinska upptäckter som snabbt användes praktiskt. Nu ville man överföra samma tankegångar till sinnessjukvården. Stora och ljusa avdelningar, enskilda salar för bättre bemedlade patienter, medicinskt utbildad personal, operationssalar och laboratorier. Allt fanns på plats när det nya storsjukhuset invigdes.

Fullt utbyggt hade Långbro sjukhus plats för 640 patienter och två år efter öppnandet var medelbeläggningen 578 patienter/år. Sjukhusets uppdrag var i första hand som upptagningsanstalt för akut sjuka, men även som en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter med mycket långa vårdtider.

Från långbad till avveckling

Under nästan ett sekel behandlar man patienter med psykiatriska diagnoser. Hundra år som inleds med övervakade långbad och avslutas med en psykiatrireform som stänger samtliga stora mentalsjukhus i hela landet.

Läs mer om Långbro sjukhus

Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna

1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.

Stora Kvinns

Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden är en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följer dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra.

Stora Mans

Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder

Sjukhusdammen

Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…

Hermann Göring

Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.

Stormen

Efter en kort tid konstaterades att sjukhuset hade svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna hade avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som var mer anpassade för denna patientgrupp…

Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.

Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…

Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.

Till toppen