Långbro sjukhus. Patienter och personal i dagrummet på Stora Mans. 1920-talet. Fotograf: Okänd.
Sjukhuset öppnar
Patienterna som skrivs in på Långbro sjukhus i december 1909 kommer till ett av Europas modernaste sinnessjukhus, placerat på ett gigantiskt markområde en mil söder om Stockholm.
Sjukhus – en ny tid
Till skillnad från de statliga vårdgivarna för psykiskt sjuka använde inte kommunerna helgonnamn när det döpte sjukhus. (Sankt Lars, Sankt Gertrud, Sankta Maria osv). Man vill inte heller använda ordet hospital som var starkt förknippat med kroniska sjukdomstillstånd och patienter utan hopp. Man är mer optimistisk till att kunna bota, med rätt behandlingsmetoder, lokaler som är utformade för att underlätta tillfrisknandet och välutbildad personal. Här ska man bedriva riktig sjukvård och få patienterna tillbaka ut i livet – Långbro sjukhus fick det bli.
Sjukhuset har, fullt utbyggt, plats för totalt 640 patienter och efter två års drift har man en medelbeläggning av 578 patienter/år. Sjukhusets uppdrag är att fungera som upptagningsanstalt för akut sjuka men även som en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter med mycket långa vårdtider.
Från långbad till avveckling
Under nästan ett sekel behandlas patienter med psykiatriska diagnoser. Det är hundra år som inleds med övervakade långbad och avslutas med en genomgripande psykiatrireform som stänger alla de stora mentalsjukhusen i Sverige.
Museet finns inte fysiskt – verksamheten finns endast på denna webbplats.
Läs mer om Långbro sjukhus
”Berättelsen om Arne”
Ingrid Edvall har skrivit om sin tid som sjuksköterska på Långbro sjukhus och ett möte som har gjort ett starkt avtryck. Hon har gett oss sitt tillstånd att publicera texten här på vår sida. Tack Ingrid!
Grindstugorna
Redan när Långbro sjukhus precis har öppnat har man svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna har avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som är mer anpassade för denna patientgrupp…
Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna
1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.
Kulvertmannen
Kulvertmannen levde under två års tid i Långbro sjukhus kulvertsystem.
Promenadgårdar
Rastgårdarna eller s.k. promenadgårdar var en viktig del i vården på Långbro. Här tillbringade de patienterna som inte kunde delta i arbetsterapier, en stor del av sin vakna tid.
Jul på Långbro sjukhus
Julhelgerna var viktig på Långbro, framförallt under sjukhusets första decennier. Både personal och patienter var begränsade till sjukhusområdet. Personalen bodde på sjukhuset och fick mycket sällan lämna området, inte ens under julhelgen. Patienterna var inlåsta och fick sällan besök av sina anhöriga.
Stora Kvinns
Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden är en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följer dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra.
Stora Mans
Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder
Sjukhusdammen
Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…
Dagar för en mentalvårdare
När sjukhuset öppnar i början av 1910 består patientvården mest av övervakning. De intagna kontrolleras på salar, i dagrum och på rastgårdar…
En arbetplats
Långbro sjukhus hade skrädderi med anställd skräddare och patienter. Här sydde man gångkläder till patienter och uniformer åt sjukhuset personal…
Läkare på Långbro sjukhus
Långbro sjukhus första överläkare var den färgstarke Olof Kinberg. Som överläkare var han ytterst ansvarig för patienterna, driften av sjukhuset, personal och ekonomi…
Hermann Göring
Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.
Vårdinrättningar för sinnessjuka
Stockholms första vårdinrättning för sinnessjuka inrättas i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen, där i dag Riksdagshuset ligger. Under många perioder har staden haft stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader…
Stormen
Redan när Långbro sjukhus precis har öppnat har man svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna har avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som är mer anpassade för denna patientgrupp…
Gustaf Wickman
Gustaf Wickman började sin bana som arkitekt hos Isæus & Sandahl, där han bl.a. bidrog till utformningen av flera byggnader i Stockholm t.ex. Sturebadet och Berns salonger…
Mordet på ambassaden
Den 25 december 1947 mördas Italiens ambassadör Alberto Bellardi Ricci av en sinnesförvirrad landsman på permission från Långbro sjukhus…
Ester Henning
Ester Henning föddes 1887 i Värmland och levde hela sitt vuxna liv på olika institutioner, men trots en begränsad tillvaro i en rent fysisk bemärkelse, skapade Ester konstverk i världsklass…
Överläkarvillan
En bostad för överläkaren krävde sitt utrymme och sin plats – minst nio rum och avskild från övriga byggnader på sjukhuset…
Administrationsbyggnaden – Dammvillan
Sjukhusets administrationsbyggnad står klar 1909, samtidigt som de första patienterna börjar skrivas in på de nya vårdavdelningarna…
Hibernal
Klorpromazin eller Hibernal som läkemedlet kom att heta i Sverige, var det första preparatet inom gruppen neuroleptika som framgångsrikt användes mot psykoser
Från hospital till psykiatrireform
Från medeltiden och fram till 1700-talets slut så vårdas nästan alla psykiskt sjuka av anhöriga i sina hem. Är de bråkiga och stökiga blir de förpassade till något uthus eller stall, i vissa fall inlåsta, fastkedjade och nakna.
Elsa Grünewald
Elsa var näst yngst bland 13 syskon, hon bodde med sin familj på Östgötagatan mitt på Södermalm i Stockholm. Hon drömde om att bli konstnär — som sin bror Isaac
Syssloman på Långbro sjukhus
Förutom läkare, sköterskor och annan vårdpersonal så fanns det många andra yrkesutövare på Långbro, och chef över dessa var Sysslomannen. På bilden här ovan syns Albin Mild i mitten, en mycket omtyckt chef och syssloman…
Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.
Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…