Flygfoto över Långbro sjukhus 1936. Foto: Ahrenbergsflyg™

Den moderna sinnessjukvården

Det första spadtaget för Långbro sjukhus togs 1907 och byggnationen pågick under tre år. Med ett avbrott för storstrejken 1909 kunde hela anläggningen invigas 1910. Sjukhuset skulle avlasta de överfyllda avdelningarna på de många mindre vårdinrättningarna i Stockholmsområdet. Långbro sjukhus var uppbyggd kring två stora vård­byggnader samt ett antal mindre administrations- och ekonomibyggnader. Tillsammans med en anlagd park och en centralt placerad damm utgjorde de ett av den tidens modernaste sinnessjukhus.

Redan 1902 hade Stockholms stad beslutat köpa ett lämpligt markområde för att uppföra ett nytt sinnessjukhus. Man fann en naturskön plats i södra delen av Stockholm, nära den nya och viktiga färskvatten­ledningen från Norsborgs reningsverk. Sjukhuset fick dessutom goda kommunikationer då Gamla Södertäljevägen passerade precis vid den norra sidan av området.

Marken köptes direkt av ”LångbrokungenAlfred Söderlund, ägare till Långbro gård i Älvsjö.

Ansvarig för planeringen av det nya sjukhuset blev medicine doktorn Olof Kinberg, som 1909 även utsågs till sjukhusets första direktör och överläkare.

Stockholms stad hade tidigt i planeringen rekryterat Medicinal­styrelsen arkitekt Axel Kumlien för att ta fram ritningar till det nya sjukhuset. Men förslagen sågs som föråldrade och man vände sig då till den tidens stjärnarkitekt, Gustaf Wickman. Wickmans arkitektkontor hade sedan tidigare ritat flera sjukhus, bl.a. landets största sanatorium, Söderby, vid Uttran mellan Salem och Tumba.

Wickmans förslag var helt rätt i tiden – ett modernt sjukhus med paviljongsystem, stora ljusa salar och breda korridorer som även fungerade som dagrum för patienterna.

Inte något hospital

Till skillnad från de statliga hospitalen för sinnessjuka som traditionellt gavs helgonnamn (Sankt Lars, Sankta Gertrud, Sankt Jörgen, Sankta Maria osv), så valde staden att namnge det nya kommunala sjukhuset efter den plats utanför Stockholm där anläggningen uppfördes – Långbro. Även det andra stora mentalsjukhus vid Beckomberga i västra Stockholm, som öppnades 1932, namngavs på samma sätt. Man valde även att använda ordet sjukhus istället för det otidsenliga och stigmatiserade hospital. Ordet som till och med hade blivit ett eget begrepp; hospitalisering.

Långbro sjukhus laboratorium 1920-talet.
Sjukhusets laboratorium 1920-talet. Regionarkivet Stockholm. Foto: Ernest Florman.

Laboratoriet låg i sjukhusets entreplan.

En ljusare framtid

Vid sjukhusets planering tog man intryck av kroppssjukvårdens snabba utvecklingen. Där nya behandlingsmetoder och medicinska upptäckter snabbt kom till praktiskt användning. Nu ville man överföra samma tankegångar till den nya tidens sinnessjukvård. Man byggde stora ljusa avdelningar, lokaler med operationssalar och laboratorier. Sjukhusen bemannades även med medicinskt utbildad personal. Tidigare hade skötare, ofta med en militär bakgrund, varit den dominerande delen av arbetsstyrkan på ett sinnessjukhus.

Fullt utbyggt kunde Långbro sjukhus ta emot 640 patienter och två år efter öppnandet var medelbeläggningen 578 patienter per år.

Man var i första hand en upptagningsanstalt för akut psykiskt sjuka, men man var även en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter med långa vårdtider.

Från långbad till reform

Under nästan ett sekel behandlades patienter med psykiatriska diagnoser på Långbro sjukhus. Hundra år som inleddes med övervakade långbad och avslutades med den psykiatrireform som stängde samtliga stora mentalsjukhus i hela landet.

Mysteriet med hus 39 och Sveriges farligaste kvinna

1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.

Stora Kvinns

Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden är en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följer dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra.

Stora Mans

Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder

Sjukhusdammen

Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…

Hermann Göring

Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.

Stormen

Efter en kort tid konstaterades att sjukhuset hade svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna hade avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som var mer anpassade för denna patientgrupp…

Till toppen