Loading...
Om mentalvårdens historia2020-06-17T21:24:42+02:00
Paus i parken. Sjuksköterskor och vårdare. Stora Kvinns i bakgrunden. 1920-talet, fotograf okänd.

Sjukhuset

När de första patienterna läggs in på Långbro sjukhus i december 1909 så kom de till ett av Europas modernaste sinnessjukhus. Till skillnad från många samtida vårdinrättningar med samma uppdrag, valde man att inte använda sig av ordet hospital i namnet, utan det mer hoppingivande sjukhus. De ansvariga för sjukhuset var mer optimistiska till möjligheten att kunna bota de patienter som tidigare varit klassade som obotliga. Med rätt behandlingsmetoder, lokaler som var utformade för att underlätta tillfrisknandet och utbildad personal, så skulle man nu kunna bedriva riktig sjukvård och få patienterna tillbaka ut i livet.

Under nästan ett sekel behandlar man patienter med psykiatriska diagnoser. Det är hundra år som inleds med övervakade långbad och avslutas med en genomgripande psykiatrireform som stänger alla de stora mentalsjukhusen i Sverige.

Villa 39

1989 färdigställdes en vårdbyggnad i nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden var ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan hade tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden fanns ett fyra meter högt specialstaket.

Stora Kvinns

Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden var då en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följde dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra…

Stora Mans

Stora Mans invigdes i december 1909 och bestod av, för tiden, toppmoderna vårdavdelningar med operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns stora salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda salar för intagna som hade medel att betala för ett eget rum. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder…

Dammen

Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…

Hermann Göring

Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.

Stormen

Redan när Långbro sjukhus precis har öppnat har man svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna har avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som är mer anpassade för denna patientgrupp…

Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.

Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…