Långbro sjukhus2023-01-18T09:56:19+01:00
Olof Kinberg, överläkare Långbro sjukhus. Läkarmottagningen, administrationsbyggnaden. 1927, Foto:Regionarkivet i Stockholm.

De patienter som kom till det nyöppnade Långbro sjukhus i december 1909, skrevs in på en av Europas modernaste vårdinrättningar. Sjukhusområdet, en mil söder om Stockholm, var enormt. Drygt 50 tunnland mark med två stora vårdbyggnader och en park i engelsk stil.

Stockholms stad var både beställare och huvudman för det nya sinnessjukhuset. Redan 1902 hade Stockholms stad beslutat sig för ett markområde i södra delen av regionen. Beläget i en naturskön omgivning nära den nya och viktiga färskvattenledningen från Norsborgs reningsverk . Gamla Södertäljevägen, Stockholms viktigaste landsväg söderut, passerade intill och skulle ge det nya sjukhuset bra kommunikationer.

Häradsekonomisk karta från 1901.

Klicka för större bild

Kommunen köpte marken av «Långbrokungen» Alfred Söderlund, stor markägare på den närliggande Långbro gård. Förutom sjukhusområdet sålde han över 500 tomter i omgivningarna runt Långbro sjukhus, innan han 1918 sålde Långbro gård till LM Ericsson.

Till ansvarig för planeringen och projekteringen av det nya sjukhuset utsåg staden medicine doktorn Olof Kinberg. 1909 tillträdde han även som sjukhusets första direktör och överläkare.

Stockholms stad hade tidigt under planeringen rekryterat Medicinalstyrelsen arkitekt Axel Kumlien för att ta fram ritningar till det nya sjukhuset. Men förslagen sågs som föråldrade och man vände sig istället till den tidens stjärnarkitekt, Gustaf Wickman. Wickmans arkitektkontor hade redan flera sjukhus på sin meritförteckning, bl.a. landets största sanatorium, Söderby , vid Uttran i södra Stockholm.

Wickmans förslag var helt rätt i tiden – moderna paviljongsystem med stora och ljusa avdelningar.

Inte något hospital

Till skillnad från de statliga hospitalen för sinnessjuka som traditionellt fått helgonnamn (Sankt Lars, Sankta Gertrud, Sankt Jörgen, Sankta Maria osv), så valde Stockholms stad att namnge det nya sjukhuset efter den plats utanför Stockholm där anläggningen uppfördes – Långbro. När staden senare byggde sitt andra stora mentalsjukhus vid Beckomberga i västra Stockholm, följde man samma regel. Stockholms stad valde även ordet ”sjukhus” istället för det otidsenliga och stigmatiserade ”hospital”. Hospitalen var starkt förknippat med livslånga vårdtider och kroniska sjukdomstillstånd – och ett eget begrepp; hospitalisering.

En ljusare framtid

Under planeringen av sjukhuset påverkades man av den snabba utvecklingen av kroppssjukvården. Där nya behandlingsmetoder och medicinska upptäckter snabbt kom till praktiskt användning. Nu ville man överföra samma tankegångar till den nya tidens sinnessjukvård. Stora och ljusa avdelningar, medicinskt utbildad personal, operationssalar och laboratorier.

Fullt utbyggt hade Långbro sjukhus plats för 640 patienter och två år efter öppnandet var medelbeläggningen 578 patienter/år.

Sjukhusets var i första hand en upptagningsanstalt för akut psykiskt sjuka, men även en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter med långa vårdtider.

Från långbad till avveckling

Under nästan ett sekel behandlade man patienter med psykiatriska diagnoser. Hundra år som inleddes med övervakade långbad och avslutades med en psykiatrireform som stängde samtliga stora mentalsjukhus i hela landet.

Läs mer om Långbro sjukhus

Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna

1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.

Stora Kvinns

Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden är en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följer dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra.

Stora Mans

Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder

Sjukhusdammen

Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…

Hermann Göring

Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.

Stormen

Efter en kort tid konstaterades att sjukhuset hade svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna hade avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som var mer anpassade för denna patientgrupp…

Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.

Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…

Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.

© Långbro sjukhusmuseum | Alla rättigheter förbehållna
Till toppen