Enskilt patientrum, kvinnoavdelningen Långbro sjukhus 1923. Foto: SLL.
Sinnessjukhuset
När de första patienterna läggs in på Stockholms Stads nya sinnessjukhus vid Långbro i december 1909, kommer de till ett av Europas modernaste i sitt slag. Här hade man använt all tillgänglig kunskap för att utforma byggnader och avdelningar så att det skulle ge de intagna möjlighet att bli friska.
Under nästan ett sekel behandlar man patienter med psykiatriska diagnoser. Det är hundra år som inleds med övervakade långbad och avslutas med en genomgripande psykiatrireform som till sist stänger de stora mentalsjukhusen i Sverige.
Jul på Långbro sjukhus
Julhelgerna var viktig på Långbro, framförallt under sjukhusets första decennier. Både personal och patienter var begränsade till sjukhusområdet. Personalen bodde på sjukhuset och fick mycket sällan lämna området, inte ens under julhelgen. Patienterna var inlåsta och fick sällan besök av sina anhöriga.
Överinspektören
Varje år lämnade överläkarna på de svenska sinnessjukhusen in en rapport till Kungliga Medicinalstyrelsen. Statistik och kommentarer sammanfattades sedan i en årlig skrift: “Sinnessjukvården i riket”. Ansvarig och överinspektör för sinnessjukhusen var psykiatern och professorn Alfred Petrén.
Stora Kvinns
Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden var då en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följde dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra…
Stora Mans
Stora Mans invigdes i december 1909 och bestod av, för tiden, toppmoderna vårdavdelningar med operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns stora salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda salar för intagna som hade medel att betala för ett eget rum. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder…
Dammen
Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…
Dagar för en mentalvårdare
När sjukhuset öppnar i början av 1910 består patientvården mest av övervakning. De intagna kontrolleras på salar, i dagrum och på rastgårdar…
En arbetplats
Långbro sjukhus hade skrädderi med anställd skräddare och patienter. Här sydde man gångkläder till patienter och uniformer åt sjukhuset personal…
Läkare på Långbro sjukhus
Långbro sjukhus första överläkare var den färgstarke Olof Kinberg. Som överläkare var han ytterst ansvarig för patienterna, driften av sjukhuset, personal och ekonomi…
Hermann Göring
När första världskrigets är över fortsätter Göring att flyga, nu som pilot på nystartade Svensk Lufttrafik i Stockholm. Det är nu, under en privatflygning på vintern 1920 till Rockelsta slott i Södermanland, han träffar Carin von Kantzow, som är på besök hos sin syster på slottet.…
Vårdinrättningar för sinnessjuka
Stockholms första vårdinrättning för sinnessjuka inrättas i slutet av 1200-talet på Helgeandsholmen, där i dag Riksdagshuset ligger. Under många perioder har staden haft stora problem med överbeläggningar och otjänliga vårdbyggnader…
Stormen
Redan när Långbro sjukhus precis har öppnat har man svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna har avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som är mer anpassade för denna patientgrupp…
Gustaf Wickman
Gustaf Wickman började sin bana som arkitekt hos Isæus & Sandahl, där han bl.a. bidrog till utformningen av flera byggnader i Stockholm t.ex. Sturebadet och Berns salonger…
Mordet på ambassaden
Den 25 december 1947 mördas Italiens ambassadör Alberto Bellardi Ricci av en sinnesförvirrad landsman på permission från Långbro sjukhus…
Ester Henning
Ester Henning föddes 1887 i Värmland och levde hela sitt vuxna liv på olika institutioner, men trots en begränsad tillvaro i en rent fysisk bemärkelse, skapade Ester konstverk i världsklass…
Överläkarvillan
En bostad för överläkaren krävde sitt utrymme och sin plats – minst nio rum och avskild från övriga byggnader på sjukhuset…
Administrationsbyggnaden
Sjukhusets administrationsbyggnad står klar 1909, samtidigt som de första patienterna börjar skrivas in på de nya vårdavdelningarna…
Hibernal
Klorpromazin® eller Hibernal® som läkemedlet kom att heta i Sverige, var det första preparatet inom gruppen neuroleptika som framgångsrikt användes mot psykoser…
Från hospital till psykiatrireform
Från medeltiden och fram till 1700-talets slut så vårdas nästan alla psykiskt sjuka av anhöriga i sina hem. Är de bråkiga och stökiga blir de förpassade till något uthus eller stall, i vissa fall inlåsta, fastkedjade och nakna…
Elsa Grünewald
Elsa var näst yngst bland 13 syskon, hon bodde med sin familj på Östgötagatan mitt på Södermalm i Stockholm. Hon drömde om att bli konstnär — som sin bror Isaac…
Syssloman på Långbro sjukhus
Förutom läkare, sköterskor och annan vårdpersonal så fanns det många andra yrkesutövare på Långbro, och chef över dessa var Sysslomannen. På bilden här ovan syns Albin Mild i mitten, en mycket omtyckt chef och syssloman…
Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.
Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…
Stockholms Stads sinnessjukhus vid Långbro
1909 öppnar Långbro sjukhus, eller som det formella namnet är: Stockholms Stads sinnessjukhus vid Långbro. Sjukhuset har varit i planeringsstadiet och under byggnation i nästan sju år. Patienterna står på kö för att tas in på avdelningarna. En artikel i DN beskriver ett första intryck…