Långbro sjukhus. Vävsalen på Stora Kvinns. Foto: Ernest Florman 1923. Landstingsarkivet, Stockholm läns Landsting.

Elsa Grünewald var näst yngst bland 13 syskon, hon drömde om att bli konstnär som sin bror Isaac, men ödet ville något annat.

Att familjen Grünewald valde att bosätta sig på Södermalm var ingen slump. Som många ortodoxa judar som flytt trakasserier och förföljelser i östra Europa fann man sig snabbt tillrätta bland kosheraffärer och synagogan Adat Jisraels. De flesta judiska familjer på Södermalm hade stora familjer, även Grünewalds med sina 13 barn.

Elsa Grünewald. Fotograf: Okänd.

Ungdomsår
Efter avslutad skolgång började Elsa som elev vid Modehuset Regent på Regeringsgatan. Efter elevperioden fick hon inte den fasta anställning som hon hade hoppats på. Hon fick istället återgå till att hjälpa sin mamma med hushållsarbete i hemmet på Södermalm – något som säkerligen kändes som ett nederlag.

Psykisk ohälsa
Efter ett psykiskt sammanbrott 1930 skrivs Elsa in på Långbro sjukhus, hon får en oklar diagnos och efter sex veckor skrivs hon ut som förbättrad. Hon mår tidvis mycket dåligt med mycket oro och stark ångest, hon blir åter inlagd på Långbro och nu påbörjas en livslång resa inom mentalsjukvården där hon utsätts för, den tidens, moderna “behandlingsmetoder”: Elchocker, sömnkurer, insulinkoma och även lobotomi.

Teckning av Elsa Grünewald. 1984

Under 50-talet medicineras hon med de nya psykosmedicinerna, hon blir lugnare och kan delta på utflykter och resor. Hon väver, går på målar- och keramikkurser. Hon kan ta emot besök av bl.a. sin syster och de tar promenader i sjukhusparken. Hon sjunger, läser tidningar – men framför allt så tecknar hon. Det blir ansikten och figurer i en aldrig sinande ström. Hennes rum på sjukhuset och korridorens väggar fylls snabbt med teckningar.

Under 1980-talet bedömer man att Elsa inte längre är i behov av sluten psykiatrisk vård. Hon erbjuds att flytta ut till ett öppet sjukhem. Man lyckas inte hitta någon lämplig plats så hon blir kvar och som en av Långbro sjukhus sista patienter avlider hon här 1988, efter ett halvt sekel med sjukhuset som enda hem.

L’art brut”särlingskonst”
Vid sin bortgång efterlämnade Elsa nästan 1500 teckningar, vilket förmodligen bara är en bråkdel av hennes totala produktion under 50 år på Långbro. Hon får anses som en av många tongivande konstnärer inom den svenska L’art brut stilen. Hennes teckningar visas i dag på många konstutställningar bl.a. på Millesgården i Stockholm.

Elsa Grünewald 1907-1988. Signerad och daterad E. Grünewald 1975. Kritteckning, 23 x 31 cm. Foto: Uppsala Auktionskammare.

I april 2018 går en av hennes kritteckningar för 16.000 kr på Uppsala Auktionskammare.