Enskild första klass sal på Stora Kvinns. Foto: Ernest Florman 1923. Landstingsarkivet, Stockholm läns Landsting.

Stora Kvinns

När sjukhuset stod helt klart i början av 1910 var det en mycket modern vårdresurs som togs i bruk. Sjukhusområdet dominerades av två exakt likadana byggnader. Stora kvinnopaviljongen är ett år yngre än kopian Manspaviljongen, 250 meter norr ut.

Stora Kvinns var utformad för att övervaka många patienter på ett säkert sätt. Bottenvåning hade två intagningsavdelning för nya patienter samt sjuksalar för de mer vårdkrävande patienterna. I byggnadens flyglar fanns enklare operationssalar och en mindre bostad för tjänstgörande läkare. Första och andra våningarna inrymde allmänna sjuksalar för lugnare patienter. Salarna var ljusa med stora fönster i sydväst och med plats för upp till 8 personer i varje sal. Det fanns även 16 enkelrum för de patienter som själva kunde betala för enskildhet.

Högst upp fanns en stor vävsal för patienternas sysselsättning. Här uppe fanns även rum för den kvinnliga personalen. Byggnadens tornrum försågs 1922 med en klocka med urtavlor i alla väderstreck, väl synlig över hela sjukhusområdet.

Generöst breda korridorer tjänstgjorde som dagrum och matsalar.

Byggnaden hade totalt fem hissar för att underlätta transporter och på varje våning fanns breda och ljusa korridorer som användes både som dagrum och som matsal för patienterna.

Lördagen 29 augusti 1931 beskriver DN den stora branden på Långbro sjukhus kvinnoavdelning.

Natten till lördagen 29 augusti 1931 utbröt en brand högst upp i vävsalen på Stora Kvinns. 300 patienter fick hastigt evakueras och under hela natten bekämpades elden av flera brandstationer. Man lyckades begränsa elden men förödelsen var stor. Delar av mittenpartiet var svårt skadat och hade kollapsat. Som tur var blev ingen människa skadad, men flera brandmän var mycket tagna och beskrev i tidningsreportage hur nära de varit att förolyckas.

Ritning med den del av sjukhusets kvinnoavdelning som ritades om efter branden 1931.

Veckan efter tog man beslutet att återuppbygga mittpartiet, men med ett annat utseende än tidigare. En gissning är att man valde en enklare konstruktion för att hålla nere kostnaderna. Senare konstaterade en utredningen att branden uppstått efter en kortslutning i en av vävsalens taklampor.

Klockan som innan branden suttit på mittpartiet fick dock inte återta sin plats i den nya delen. Urtavlorna med sina visare finns fortfarande kvar i byggnadens källare.

Under 1990-talet användes Stora Kvinns exteriör och interiör vid filminspelningar för bl.a. Beck, OP-7 och långfilmen 1939. 2001–2002 renoverades byggnaden av JM AB och i dag innehåller fastigheten 73 bostadsrätter i olika storlekar, från 45 till 140 kvm.

Långbro sjukhus. Vävsalen på Stora Kvinns. Foto: Ernest Florman 1923. Landstingsarkivet, Stockholm läns Landsting.