Loading...

Långbro sjukhus, skrädderiet på Stora Mans. 1927.

En arbetsplats

Sedan slutet av 1800-talet var sysselsättning den främsta kuren för de intagna på landets sinnessjukhus. Man fyllde dagarna med ordning och rutiner. Hårt arbete bland äppelträd, på åkrar och i växthus gjorde kroppen trött och dämpade oron.

Långbro sjukhus hade skrädderi med anställd skräddare och patienter. Här sydde man gångkläder till patienter och uniformer åt sjukhuset personal.

Långbro sjukhus, borstbinderi i källaren på Stora Mans. ca 1920.
Under 1900-talets första hälft blev patienterna kvar så pass länge på sjukhuset att de kunde få tid att lära sig ett hantverk som t.ex. borstbindning. På senare tid blev vårdtiderna allt kortare vilket gjorde att tiden att lära sig inte fanns.
När landstingen tog över mentalsjukhusen infördes nya regler. Man skulle inte utnyttja patienterna till arbete och kroppsarbete i någon form. Med den inriktningen så försvann möjligheten att driva produktion i sjukhuset regi.

Sjukhusets stora trädgårdsodlingar gav ett överskott som såldes vidare till andra sjukhus i Stockholmsområdet. På Långbro odlade man främst potatis, rödbetor, vitkål och man hade även ett stort antal fruktträd och stora odlingar med rabarber för kräm, saft och sylt. Sjukhuset hade som mest sex växthus och en heltidsanställd trädgårdsmästare.

Högst upp i Stora Kvinns låg väv- och sysalar för arbetsterapi. I skrädderiet på Stora Mans sydde man upp patienternas gångkläder i ett randigt tyg och även personalens uniformer.

Långbro sjukhus, tryckeri i källaren på Stora Kvinns. ca 1920.

Långbro sjukhus, borstbinderi i källaren på Stora Mans. ca 1920.

Trädgården och odlingar på Långbro sjukhus. Stora Mans i bakgrunden och nuvarande ”Långbro:s Bakficka” i förgrunden, ca 1920

2017-12-13T23:30:36+00:00