Långbro sjukhus, skrädderiet på Stora Mans. 1927.

En arbetsplats

Sedan slutet av 1800-talet var sysselsättning den främsta kuren för de intagna på landets sinnessjukhus. Man fyllde dagarna med ordning och rutiner. Hårt arbete bland äppelträd, på åkrar och i växthus gjorde kroppen trött och dämpade oron.

Under 1900-talets första hälft blev patienterna kvar så pass länge på sjukhuset att de fanns tid att lära sig t.ex. borstbindning. Med tiden blev vårdtiderna allt kortare och med det så begränsades möjligheterna att lära sig ett hantverk.

Långbro sjukhus hade ett skrädderi med lokaler högst upp i Stora Mans, här fanns en heltidsanställd skräddare som med assistans av patienter sydde uniformer åt personalen och randiga vardagskläder åt de intagna.

Långbro:s stora trädgårdsodlingar hade som mest sex växthus och en trädgårdsmästare som bodde med sin familj på området. Odlingarna gav ett överskott som såldes vidare till andra sjukhus i Stockholmsområdet. Man odlade främst potatis, rödbetor och vitkål, men här fanns även ett stort antal fruktträd och stora odlingar med rabarber för kräm, saft och sylt.

Sjukhuset hade ett tryckeri med tryckpress och sättningsutrustning som användes för produktion av trycksaker både för eget behov och på uppdrag från andra sjukhus.

Ett fullt utrustat borstbinderi i källaren på Stora Mans gav patienterna sysselsättning och sjukhuset kunde själva tillgodose sina borstbehov.

När landstingen tog över mentalsjukhusen så infördes nya regler där man inte skulle utnyttja patienterna till arbete i någon form. Med den inriktningen så försvann möjligheten att driva någon typ av produktion i sjukhuset regi.

Långbro sjukhus, tryckeri i källaren på Stora Kvinns. ca 1920.

Långbro sjukhus, borstbinderi i källaren på Stora Mans. ca 1920.

Trädgården och odlingar på Långbro sjukhus. Stora Mans i bakgrunden och nuvarande “Långbro:s Bakficka” i förgrunden, ca 1920