Loading...
Långbro sjukhus2021-11-19T22:04:41+01:00
Långbro sjukhus. Patienter och personal i dagrummet på Stora Mans. 1920-talet. Fotograf: Okänd.

Långbro sjukhus

Patienterna som anlände till det nyöppnade Långbro sjukhus i december 1909 kom till ett av Europas modernaste sinnessjukhus. Anläggningen hade uppförts på ett gigantiskt markområde en mil söder om Stockholm.

Stockholms stad var beställare och huvudman för det nya sinnessjukhuset. Redan 1902 hade staden beslutat sig för ett markområde på 56 tunnland i södra delen av kommunen. Perfekt placerat i en naturskön omgivning och med den nya och viktiga färskvattenledningen från Norsborgs reningsverk precis i närheten. Gamla Södertäljevägen, Stockholms viktigaste landsväg söderut, passerade intill och skulle ge det nya sjukhuset mycket bra kommunikationer.

Ägare till marken var Alfred ”Långbrokungen” Söderlund. Sedan 1866 ägde han Långbro gård och, förutom sjukhustomten, sålda han av över 500 tomter i omgivningarna runt Långbro sjukhus, innan han 1918 sålde gården till LM Ericsson.

Till ansvarig för planeringen och projekteringen av det nya sjukhuset utsåg staden den drygt 30-årige medicine doktorn Olof Kinberg. Efter färdigställandet blev han även det nya sjukhusets första direktör och överläkare.

Stockholms stad hade låtit Medicinalstyrelsen arkitekt Axel Kumlien ta fram ritningar till sjukhuset, men man tyckte att hans förslag vara föråldrade. Man gav istället uppdraget till den tidens stjärnarkitekt Gustaf Wickman. Han hade ritat flera sjukhus, bl.a. Söderby sjukhus, landets största sanatorium. Långbro fick, i likhet med Söderby, paviljongsystem, avdelningar med stora ljusa salar och högt i tak.

Inte något hospital

Till skillnad från de statliga vårdgivarna som traditionellt använde sig av helgonnamn när det namngav sina mentalsjukhus (Sankt Lars, Sankta Gertrud, Sankt Jörgen, Sankta Maria osv), så valde Stockholms stad att döpa det nya sjukhuset efter platsen utanför Stockholm – Långbro. När staden senare byggde sitt andra stora mentalsjukhus vid Beckomberga i västra Stockholm, valde man namnet på samma sätt. De ansvariga i Stockholms stad ville även undvika ordet hospital i namnet, något som var starkt förknippat med livslånga vårdtider, kroniska sjukdomstillstånd och inhuman patientövervakning. Så Långbro sjukhus fick det bli.

Framtiden är ljusare

Under planeringen av sjukhuset hade man sneglat på den snabba utvecklingen av kroppssjukvården. Där fanns nya behandlingsmetoder och medicinska upptäckter som snabbt kom till användning i praktiken. Nu ville man överföra samma tankegångar till det nya sinnessjukhuset. Stora och ljusa avdelningar, medicinskt utbildad personal, operationssalar och laboratorier. Och allt det här fanns på plats när det nya storsjukhuset invigdes.

Fullt utbyggt hade Långbro sjukhus plats för 640 patienter och två år efter öppnandet var medelbeläggningen 578 patienter/år.

Sjukhusets uppdrag var i första hand som en upptagningsanstalt för akut psykiskt sjuka, men även som en så kallad asyl för kroniskt sjuka patienter, de som hade mycket långa vårdtider.

Från långbad till avveckling

Under nästan ett sekel behandlade man patienter med psykiatriska diagnoser på Långbro sjukhus. Hundra år som inleddes med övervakade långbad och avslutades med en psykiatrireform som stängde samtliga stora mentalsjukhus i hela landet.

Läs mer om Långbro sjukhus

Villa 39 och Sveriges farligaste kvinna

1989 färdigställs en vårdbyggnad i den nordvästra delen av sjukhusområdet, byggnaden är ritad och inredd för att hantera ”Sveriges farligaste kvinna”. Villan har tre rum för patienten och ytterligare tre rum för personal och administration. Runt byggnaden finns ett fyra meter högt specialstaket för att förhindra att patienten rymmer.

Stora Kvinns

Långbro sjukhus vårdavdelning för kvinnor – i folkmun döpt till Stora Kvinns, invigdes i maj 1910. Byggnaden är en exakt kopia av vårdbyggnaden för män – Stora Mans. Byggnaden följer dåtidens mönster med paviljongsystem, där byggnaderna placerades på optimala avstånd från varandra.

Stora Mans

Invigdes i december 1909 och bestod av, för den tiden, toppmoderna vårdavdelningar, operationssalar, mottagningsrum och apotek. Det fanns salar för upp till åtta liggande patienter och enskilda rum för intagna med möjlighet att betala. En samlingssal högst upp i byggnaden användes som lokal för gudstjänster, teater och musikstunder

Sjukhusdammen

Samtidigt som man bygger sjukhuset så anlägger man en 150 meter lång damm genom att dämma upp det s.k. Långbro-diket, ett vattenflöde från det högt belägna skogsområde som i dag är Fruängen. Diket, som idag är nedgrävt i kulvertar, gick genom hela sjukhusområdet och mynnade ut vid nuvarande Johan Skytteskolan…

Hermann Göring

Journalanteckningar beskriver honom som besvärlig, missmodig och hysterisk. Han tröttar ut personalen med ständiga krav och tror sig vara utsatt för en konspiration där alla i hans närhet är mutade av judarna. Han uttrycker dessutom en stark oro för att tyskarna ska få reda på att han är intagen på ett sinnessjukhus i Sverige.

Stormen

Efter en kort tid konstaterades att sjukhuset hade svårt att klara av de mest vårdkrävande patienterna. En del av de stora sjukhusbyggnaderna hade avdelningar för s.k. heloroliga patienter, men den ständigt ökande tillströmning av nya patienter som skriker och är mycket aggressiva ger upphov till stora störningsproblem. Man beslutar därför att bygga två mindre paviljonger som var mer anpassade för denna patientgrupp…

Olof Kinberg, överläkare vid Långbro sjukhus.

Olof Kinberg var Långbro sjukhus första överläkare och direktör, men han kommer att gå till historien som Sveriges första rättspsykiater och den “svenska kriminologins fader”. Som rådgivare till Kungliga Medicinalstyrelsen är han högst delaktig i planeringen och genomförandet av det nya stora sinnessjukhuset utanför Stockholm…

Söker du patientjournaler? Kontakta Regionarkiv här.

Till toppen